Men ändå gör jag det, datorn skriker desperat efter mig. Nä, kanske inte, det är nog mer jag som skriker efter datorn. haha!

Så fort jag har skrivit det här inlägget ska jag packa klart min väska(or). Resten av veckan ska jag sätta ner rumpan vid vårnäs i en husvagn. Det kommer bli ruuuligt.

Min hals håller för övrigt på att plåga mig, förstår inte vad jag gjort för att förtjäna denna smärta! Men men, hoppas det inte blir värre.

Vi hörs!
/S

Nu har jag haft flera dagar som jag tagit dagen som den kommer, börjar bli lite rastlös, faktiskt. Men imorrn äre slut på det, kommer från och med onsdag bo på Vårnäs där den stora tävlingen Guldsporrarna hålls. Ska bli roligt!

Jag har kommit in lite på den där banan igen, hur fan lär man sig att kontrollera sina tankar? Som man säger, se med inte röra. Hur gör man? Hur motstår man att falla för frestelsen? Jag tycker att det är pest och pina, ibland. För ständigt kommer dessa tankar som anses vara förbjudna. Men egetligen behöver de inte vara så förbjudna om ingen annan vet om de? Men då tar svgheten över, tankarna tar över. De måste ut, allt måste rensas. Det är väl först där de blir förbjudna? När man delar med sig av dem.

Det är aldrig förbjudet att ha en tanke, men det är sen när tanken blir större och större, till slut kan man nästan inte hantera den. Om man tänker på en person ex. kanske på ett bra sätt, då lurar man sig själv lite. För alltid i tanken är den här personen så bra och man förvränger siyuvationen lite, för den här personen kan ju i själva verkat vara ett svin?

Har egentligen inte alls någon poäng med vad jag skriver, men det känns så jobbigt att vissa saker måste man hålla för sig själv och ibland kanske man helt enkelt inte klarar det och det läcker ut till fel person. Orättvisa känsla.

Har för övrigt börjat packa och husvagnen är någerlunda städad. Så vad ska jag nu syssel sätta mig med?
/S

Kan börja med att säga tt i natt sov jag precis tolv timmar. Jag har aldrig sovit tolv timmar i sträck, eller okej det har jag nog. Men de va fan länge sen. Skönt som satan var det.

Idag har jag inte gjort ett skit och jag njuter av det. De ända vettiga jag gjort är att åkt till läppe och hämtat två äldre såkallade minicyklar, de är härliga att cykla på. De kan ja säga. Och snart ska jag upp till stallet, rida i denna värmen? Pust. Men måste man så måste man.

Imorrn äre lönehämtning och samtal inne på bup som gäller. På eftermiddagen ska jag städa husvagnen och på kvällen beger jag mig ut till stallet.

På onsdag flyttar jag ut arslet till Vårnäs, ska vara där resten av veckan och jobba på guldsporrarna. Husvagnen får bli mitt nya hem då, tillsammans med Anna, Rebecka och Paulina. (: Låter härligt.

Nä, dags att göra någon nytta?
/S

Senaste dagarna har mitt liv vart på snabbspolning eller så har bara allt hänt på samma gång. Jag har hunnit jobba klart, grilla hos bagge med underbara vänner, skakat rumpan i Brevens Bruk, vart på jakt efter försvunnet folk, sovit as dåligt, käkat bakfylle mat på Salambo, kollat på Farsan med Effe, Grillat och spelat kubb hos Annabana. Sammanfattning, helgen har vart händelserik och midsommar firandet var lyckat!

Måste ju också säga att ha sällskap när man är bakfull är guld värt, allt känns inte lika, jobbigt då? Bakis dagar kan faktiskt vara roliga, så det tackar jag effepuffen för. Och ja, allt annat folk jag också träffat denna dag.

På vägen hem från Anna så berättade mamma att det skett en bilolycka och under några sekunder när hon sa namnet på den som åkte med så kändes det som jag svimmade fast fullt medvetande. Under de sekunderna blev jag alldeles yr och illamåendet kom som ett slag i magen och till det tappade jag även luften - all luft försvann. Helt enkelt så svek min kropp mig. Det kändes som flera minuter men i själv verket handlade det nog om två möjligtvis tre sekunder. Nu var det ju inte den personen som jag trodde, en jävla tur. Skriver inga namn, jag vet inte - men de känns fel. Vill inte att någon ska få panik över namnen för de mår trots omständigheterna bra, vad mamma sa iallafall.

Men det jag ville komma fram till var hur plötsligt kroppen kan svika en och det känns som man tappar allt. Har du någonsin upplevt den känslan?
Jag vill aldrig känna så igen.

Nä, nu är det bäst att jag går och lägger mig, innan jag börja fundera så mycket.
Slänger texten från Nu kan du få mig så lätt, hade tänkt ta något stycke bara men insåg att hela texten var så jäkla fin, så ja.
/S

Dom är uppe på taken
alla är högt över staden
Sommarn snurrar fort
när vi bara snöar bort
Och jag vågade aldrig hålla din hand
Vi är inte såna som i slutet får varann

Och alla bara pratar
"är det sant" och "jag har hört om dig"
Jag kommer aldrig tillbaka hit igen
Neonskyltar på gatorna
sänder ljus till mig och skatorna
Alla dansar, och jag tänker
är du också själv?
Var är du ikväll..

Vem kysste Elin
bakom ryggen på Marie
Var det den store poeten
som hon var förälskad i?
Fanns det en plats
i hennes värld för två?
Snälla skicka ett vykort
för jag undrar så

Och jag undrar vad som händer
i vår del av stan
Vinden håller tal vid en hamburgebar
Den har blåst sig trött
och alla flickor har gått hem
Och du va sötade än dom
men jag slängde bort dig igen
jag slängde bort nån slags vän

Det va så mörkt
den kvällen jag gick hem
jag hade hoppats på något, hoppats på någooot

Om du vill ha mig,
nu kan du få mig så lätt

Jag har tre mål på min lista nu, tre jävligt bra mål.


* TA STUDENTEN!
* Samla ihop några kära vänner och resa direkt efter studenten, komma hem och samla mig lite i kanske ett halvår och sen ska jag resa igen. Effe och jag kom överens om att det blir Grekland eller typ Spanien med sällskap av några fler.
* Samla krafter och skriva boken och sedan trycka upp den privat för att sedan försöka sälja det.

Sen har jag ju andra saker som ska bli gjorda, alla dessa tatueringar som väntar - de är gött! Med ridningen och allt annat väntar spänning och mål också.

Framtiden ser ljus ut och jag ska leva fullt ut. Fan vad jag avgudar min styrka, för idag är jag verkligen stark.

Dags att återgå till verkligheten - jobb imorrn med!
/S

Jag har avklarat min första dag på jobbet och jag höll bokstavligen på att dö, mina fötter värker som aldrig förr. Jag har jobbat i åtta timmar, åtta timmar! Jag mår nästa illa bara när jag tänker på det, ett sånt bekvämt as som jag har jobbat i åtta timmar. Sinnessjukt, det är vad det är. Mitt i det här tänkte jag bara skriva att jag mår bra, jag är glad. Men som sagt, för mig är åtta timmar en evighet. Fan vad jag tjatar om dessa åtta timmar, haha.

Det är ju iallfall tur att det finns vissa glimtar att vila ögonen på, jag menar vad ska jag annars titta på? Nu låter jag som en gammal kärringa som tittar på yngre pojkar, men va sjutton. Jag tittar ju, inte diskret heller. Men det är väl det livet bjuder en på?

Har idag fått höra ett par gånger att den "söte kassörskan" är tillbaka, dock mest av såna som är av den äldre generationen. Men va sjutton, man tare väl som en komplimang? Jag är ju faktiskt en riktig baby som man gärna handlar av, haha. Måste ju faktiskt få skriva utan att det ska låta dumt att de här människorna är lite rara. Öser verkligen komplimanger, för ingen nytta - ingen smör rabbat ges. Haha! ;)

Den här veckan kommer fyllas av äta, jobba, stallet för att sedan däcka i sängen sent på kvällen. Mitt ända mål med denna vecka är att den ska tas igenom. Men, bara på't igen, imorrn är det åtta timmar igen.
Jag tror jag avlider.
/S

Sedan sist har jag hunnit umgås med kompisar, vart på parken zoo. Jag har faktiskt inte orken till att skriva om allt som hänt de senaste dagarna. Men kan säga att jag "raggade till mig" ett extra åk i en karusell med lill tjejen, tänk vad killar det fanns där. Jag älskar den där bekräftelse blicken, låter det dumt? Men sammanfattning, det var roligt där. man kan ju undra vem som var mest facinerad av alla olika djur? haha, sprang runt med glimten i blicken - de kan jag säga.

Dags för lite tråkfront här, jag skriver nog mest det här för att jag ska fatta det själv. I morse blev pressen hög och tröttheten var annat än låg - jag bröt ihop. Men inte så brutalt faktiskt, men de är läskigt. Jag tappar tron på mig själv och allt annat som annars lockar min dag, det är som.. svart. Jag ser inget som verkar roligt, det känns som jag ligger i cementen. Mina armar är så tunga och tårarna rinner, förvtivlan kommer fort, duger jag? Jag vet att jag duger, jag vet att jag inte behöver leva upp till någons förväntningar. Men det sitter i benmärgen, när jag är där, just där då allt känns så hopplöst - är jag rädd att bli ensam kvar. Men jag vet att jag aldrig skulle bli det, jag vet vilka jag har omkring mig och jag vet att de, de kan jag lita på. Just i det tillfället känns det som de jag kanske inte pratat med på två eller tre dagar, de känns som jag tappat dem. Men det har jag inte och de vet jag, det är där självkänslan sviker. För jag är en bra person, jag är stark, egentligen.

Och just i då, känns det som jag aldrig kommer komma någonstans med mitt liv. Tänk om jag skulle bli som henne i Dark Water, tänk om jag skulle vara påväg att bli galen? Tänk om jag inte längre skulle kunna skilja på verkligheten, tänk om jag inte skulle kunna resa mig upp igen. Jag vill vara jag. Det spelar ingen roll hur jag gör, gör jag ingenting om dagarna så bryter jag ihop och har jag fullt upp så ja, då bryter jag också ihop. Jag hittar ingen balans i mitt liv.

Jag tycker inte synd om mig själv, eller jo egentligen gör jag nog det. För inte fan är det mitt fel att jag gått igenom det här? Det är inte mitt fel att en sjuk människa ville förstöra mig, det är inte mitt fel att en annan människa försökte ta över mitt liv. Det är inte mitt fel att rädslan tog över, det är inte mitt fel att det blev såhär. Frågan jag ställer mig själv hela tiden, varför just jag? Jag som faktiskt tror på ödet, vad fan är det här? Är det någon som ville straffa mig eller? För vad är meningen att jag, just jag skulle få gå igenom det här? Kommer det här någonsin ha något positivt med sig? Vem fan har rätt att bestämma att jag ska få må såhär? Vems fel är det?

Ja jag ska börja igen, på nästa måndag ska jag in och börja prata igen, vad nu det kommer hjäpa. Vi får väl se vad framtiden spår för mig.

Men jag vet att jag kommer klara det här, men just i de där stunderna som jag bryter ihop - då vill jag inte mer. Det spelar ingen roll hur många gånger jag faller eller hur hårt jag faller, för jag reser mig upp igen - med lite hjälp. Jag går på vackliga steg framåt och jag står med rak rygg igen. Jag reser mig upp igen. Men det tar så för jäkla kraft det här, är det ännu en sånkallad fas?

Jag vet att det här inte är underhållande att läsa, men jag måste skriva ner det här framför mig - för att inse gång på gång att jag är stark, att jag klarar det här. Det här är verkligheten.
Och jag är nu ännu säker på vad jag ska, jag ska skriva en självbiograf.
Jag ska blotta mitt liv, kanske finns det en möjlighet för andra att förstå?
Jag vill tycka om mitt liv, jag vill minnas allt bra och det ska jag kämpa för.
/S

Har en såndär dag där allt känns så jäkla lätt. Mitt liv känns, som jag vill ha det. Vädret, kompisarna, friheten - allt gör mina dagar till värda att fortsätta. Jag är glad och jag njuter.

Nästa helg är det midsommar, då kommer jag få träffa alla mina underbara vänner och jag lovar, de kommer göra min kväll. Jag ser fram emot det!

Imorrn bli det antagligen parken zoo med små kusinerna, hoppas vädret håller sig så vi kan åka. :)
/S

Imorrn har jag antagligen tid att skriva om min dag, men nu har jag inte det.

Men jag måste upplysa er om att jag nydligen, faktiskt idag fått en ny fobi. Vissa är rädda för spindlar och vissa för vatten, men jag, jag har en fobi för vit håriga snusk gubbar. Vithåriga gubbar som desperat skriker att man ska komma tillbaka, på engelska. I blicken sågs hans djupa desperat, han var desperat. Jag kommer aldrig glömma de ssekundrarna i mitt liv, hur jag och effe vrålar för våra kära liv och kastar oss ut ur rummet. Eller okej, hon kasta sig ut ur rummer och jag kastade mig i sängen för att sedan i panik inse att han fortfarande såg mig, drog kudden för ansiktet och sprang ut ur rummet, i rn panik. I Rebeccas närvaro skriker vi och tappar båda luften, magen svider av smärta. I ren skräck blandad förtjusning med en gnutta panik, skriker vi. För att sedan sätta oss på stolarna och forsätta vårat sökande.

Jag kommer aldrig glömma dessa sekunder, det var en för jävla rolig stund och såklart skrev jag det i sån där "deckar-spännande-stil" och ja, MEN FÖR LIVET!
Jag kommer aldrig glömma orden, "Hey. Why are you screaming for? Where are you? Come back!!"
Vit håriga snusk gubbe, du är min nya fobi, min nya mardrömm.
Sätter mig tillrätta och fortsätter att skratta.
Vilken jävla upplevelse.
/S

Jag och några flickor skulle på ölbrännbollen i fredags, vi var taggade när vi satt på balkongen och drack. Men ödet hade en annan plan för oss för det började nämligen att regna, oväntat? Nej. Så vi drog till en hr fest och ja, eller nej. Vi åkte iallfall hem ganska så skapligt, så den kvällen kunde vi allihopa lika gärna legat kvar i våra sköna soffor, känns det som.

Upp tidigt på lördagen och får lite smått panik för alltihopa, så typiskt mig. Jag klarar inte press och nerviositet på samma gång, hjärnan ger upp och paniken kommer. Så ja, blev lite smått sena där men gör absolut ingenting för the twins hade fixat ett bord på frukosten redan. Ja juste frukosten var det också ja, jag välte "fin glaset" och var allmänt riktigt klumpig och tappade och välte ännu mer saker innan jag hade hunnit sätta mig ner. Sen kom ju kära studenterna, ja vad finns att säga? Tinnitus i flera år, ohja. Nämen så farligt var det inte.

Tillbaka till skolan för att sjunga för alla elever och våran "Kung för dagen" låt blev riktigt bra tryck på när treorna fick sjunga med. Det är ju trots allt deras dag. Jag längtar till studenten.

Efter avslutningen så åt jag, mamma och pappa ute och då bjöds det på mat, godis och massa jäkla pengar. Mamma var generös och gav mig en viss summa för varje betyg jag fått igår, för jäkla bra alltså.

Sen vidare till bussen som jag och Evelina tog in till stan och busskortet funkade, high five! Blev lite strul innan vi åkte in, för det var ju så att vi skulle ha avskedsfest med den vi skulle avskeda kunde inte komma. Men inget tvekande, vi skulle in till stan ändå. Så vi färde styr mot Julias lägenhet. Efter det droppade Agnes, Sara, Anna, Bea, Emelie, Frida och slutligen Mathilda in i lägenheten. Mitt i allt så skulle jag och evelina grilla men ja, dte blev stekpannan istället. Bekvämligheten talade helt enkelt.

Kvällen blev riktigt lyckad med massor skratt och dans. Jag släppte på min i vaniga fall spärr och dansade som en tok och skrattade som ett as, de var faktiskt de andra som lockade fram mitt... fula skratt? Härliga känsla av att få släppa på gränsen lite, vad jag älskar dig!

Vi gick ut på stan och blev mer än någonsin inspererad till att ta studenten.
Jag ska dela med mig av min favorit "ramsa".
OP vårdare, kan man va hårdare?!
Men slutligen, kvällen var väldigt uppskattad och rolig - nu ser jag fram till midsommar!

Förresten så tog inte helgen slut där, för dagen efter tvingades jag att stiga upp klockan halv sju för att åka ut och ha morgon jour på ridskolan, gick väldigt smidigt. Var över förväntan ganska så pigg, hade ju trots alt bara sovit i tre timmar.
Efter jouren sov jag två timmar för att sedan göra mig klar och åka till Örebro för att gratta kusinen till hans examen. God mat och en hel del skratt gjorde min dag, för vem kan inte låta bli att skratta åt en av samhällets sötaste valp?

Hem och titta på filmen Valentine's day med en påse kinapuffar. Till min förtjusning så var Derek och Mark med ifrån Grey's, men besvikelsen kom smygande, snygge manliga mark fick vara gay i filmen, tummen ner. Men snygg var han iallfall. Mysig film som är värd att se!

Idag är det sommarlov och jag njuter som ett jäkla as.
/S

Eftersom jag bara fick sova ynka fyra timmar inatt så får ni uppdatering imorrn när jag sovit ut. Fattar inte ens att jag lyckas hålla ögonen öppna nu, kroppen skriker efter sängen. Kanske ska vara snäll och lyda mig själv?
Godnatt käre folk, imorrn ska det skrivas och gymmas!
/S

När helgen är slut kommer ni få veta vad jag har haft för mig denna fantastiska helg, men tills dess:
Jag har införskaffat mig fyra nya VG denna termin och det satt för jävla fint!
Har också lyckats med att gå från 89 timmars frånvaro till 59 timmar och det blir alltså hela 30 timmar! Jag har denna termin vart 30 timmar mer i skolan, jag är så jäkla stolt över mig själv!

FAN VAD JAG ÄR BRA!!
Jag ska njuta som ett jävla as denna sommar.
/S

Satt och funderade om det skulle vara ett c eller ett k, men chansade på c. Någon kan ju rätta mig om det blev fel?

Den här veckan har vart bra, den har vart rolig och alldelles underbar.... haha. Kände lite askungen känsla där. Men iallafall så har det bara varit allmänt slött den här veckan och vi har mest vart, oseriösa. Måndag och Tisdag satt vi bara av tiden. Onsdag var det filmfestival, de var trevlans. Sen på torsdagen var det brännbolls turnering och gissa vad? Vi vann alla fem matcher och det resulterade sig i att vi vann hela skiten! Vi är grymma, punkt. Skrek ganska så mycket där och vi reta gallfeber på ganska många, men va fan ska man vara mallig så ska man. Ända ut i vägkanten, det ska kännas att man lever.

Men iallfall i morse var jag helt slut, grymt ont i halsen och ont i huvudet. Det var Cabaré idag på Inferno och ja, det var väldigt underhållande. Bra jobbat folket!

Ikväll ska jag in till stan och ja, köra ölbrännboll? Nja, ska titta på och ha kul vid sidan av hade jag tänkt.

Föresten så har alla frågat om jag har klippt mig, men nej. Fick för mig att lägga ner luggen imorse istället för att ha luggen bakåt, vips så man kan förändras. Nu ser jag plötsligt så mycket snällare ut. Positivt? Avgör själv. Lite roligt med variation iallfall.

SOMMARLOV IMORGON!!

Dags att röra på rumpan, ska fixa fram lite kläder.
/S

Jag har ont i mitt knä och jag har alldeles för jäkla ont i ryggen också, vet inte vad jag har gjort med min stackars rygg. Skönt att få klaga lite ibland, faktiskt!

Idag åkte jag hem med kvart i ett bussen, grymt skönt var det.
Hämtade upp Rebecka och vi begav oss till hästarna. Red en sväng och hästarna skötte sig exemplariskt och Rebecka tycker faktiskt om Diver - iallafall vad hon påstår..... ;) haha. Nä, men va sjutton han är söt. Den kvinnan är djup med lika mycket funderingar och diverse saker att dela med sig om - precis som jag. De är gött!

Var och kollade på balen och fick lite sådär nostalgi känsla, det är bara ett år sedan jag stod där på trappan och var lika nervös som de var idag. Hela högen var fina föresten. Endel entre var över förväntan och bjöd på skratt. (:

Har glömt att skriva det som sas mellan mig och Agnes på engelskan!
Vi körde semester spel på engelskan och skulle förklara ord. Observera att vi har lättaste engelska gruppen, haha.
(ferry) Jag; When you are on a party you can say....
Agnes: ....How are you doing?
Snille som jag är tänkte jag att hon skulle säga "ferre" och sen skulle jag säga "first bokstav in Yrol" haha.

(tourist) Jag: If you go to Pakistan, you are a...?
Agnes: TEORIST!!
Och ungefär där vek jag mig av skratt och skrek tourist, haha!

Underbart!
Nä, nu börjar snart grey's, dags att hämta käraste kinapuffar!
/S


Slänger in en bild sen vi var hos jossan.

Alltså jag och hästar, det leder bara till massa jäkla skit. Red i skogen och lixom fastnade med benet mot en gren på något jävla vis. Men iallfall det blev sånt jävla tryck när han fortsatte att gå och jag skrek som en jävla idiot och Diver blev rädd och mamma ramlade av. Lyckad ridtur va? Jag är så jävla trött på att jag gör illa mig hela tiden. Självklart gick det hål och nu blöder det och kommer väl få fetaste blåmärket. Så jävla onödigt!
Snacka om att det här förstörde min kväll! Jag känner inte för att plugga på dressyrprogrammet som jag ska kunna på torsdag och jag kan inte heller raka benen, BRA! Skit bra. ÅH!
Jävla skit helvete vad jag är arg, på allt.

Suck.
Jag är trött på att alla dessa små saker ska ta min energi ifrån mig.
Helt slut, jag är helt slut. Utpumpad.
Nu går jag och lägger mig och jag är inte alls sugen på att gå upp imorrn alls, finito!
/S

Idag är det måndag och ja, måndagar är måndagar.

I skolan var det segt och trögt, som vanligt. Vi tittade på en film som jag inte minns vad den heter men den var jävligt bra! Filmen heter Patch Adams och handlar om en man med väldigt mycket glädje och höga mål - han vill bli en lärare som sprider glädje och lycka. Han vill kämpa för att bota sjukdomar med medicin och ta fram en levnads gnista igen - istället för att bara bota sjukdomen. Han menade att genom att bara bota sjukdom så sköt man bara upp döden - varje individ måste få känna lycka. Patienter har samma levnads värde som en läkare har. Se den filmen, den har ett himla bra budskap.

Idag så fikade jag med Rebecka, Paulina & Anna på fiket under bron. Vi satt där länge och bollade tankar och åsikter och till slut började vi bygga upp varandras framtider. Anna skulle göra en revolt(heter det så?), Rebecka ska leva med en gammal "joint-snubbe" som har suttit i fängelse och P ska leva med en man som Earnt (enligt mig) och ha flera döttrar och vara en stark mor som jobbar, uppfostrar sina barn ganska så självständigt. Och jag, ja vad säger man? Jag ska bo på landet och ha barn med en polis som jag ska vara särbo med då vi har för starka personligheter och går ihjäl på varandra, men vi ska älska varandra och träffas ofta. Jag ska ha en hel drös med fosterbarn och jobba som kontaktperson till alkolister, kriminella och de som fart illa till. Jag kommer ha en för jäkla snygg killkompis som kommer spendera mycket av sin tid med mig, han kommer hjälpa mig när tiden och orken inte räcker till, men han är bög. Så inget fifflande där inte!

Jag skulle nog själv vilja ändra lite i min framtid. Barn är inte helt fel och inte att bo på landet heller, idén med att vara kontakt person gillar jag starkt. Något fosterbarn kan nog också klämmas in? Därimot ska min man vara manlig och inte ha så stark personlighet, jag menar - jag måste ju kunna gå ihop med honom? haha (;
Vårat fikande fick vi dock avsluta hemma hos P - blev lite för dirty för gamlingarna där. Vi fick igång en riktigt hm, privat konversation? Men alltid kul att prata av sig lite och skratta, haha.

Ska fixa ihop en text som jag ska lägga ut på Annie's minneslund, va sjutton skriver man?
Det regnade idag och det finns väl en mening med det.

Sista idrotts lektionen imorrn men jag är inte ett dugg taggad, ursh fy och blä. Cirkelträning, vem fan kom på det? Ser inget roligt i att skutta omkring i en ring, då är det roligare att gymma faktiskt. Har en sån där periodare igen - jag har blivit bekväm.

Dags att leta rätt på något att ha på sig imorrn då!
/S


Slänger in en bonus bild.

Idag är en såndär dag som jag avgudar mig själv.
Är glad att student korten och korten från fågeltornet blev fina, en del kort fångade jag det där underbara ögonblicket - de bilder bara strålar.
Jag gjorde grymmaste svängen ut på nittiovägen ut idag, perfekt sväng och växling i kurvan utan att känna övergången till tvåan.
Jag tog första galoppen på Robin nu på typ, 3 månader? Vi tog en samlad galopp i form - stadigt och fint. Han rullade in i vänster galopp och lyfte på svansen och tuggade på bettet, underbara känsla. När allt bara klickar sådär fånigt bra. Fy fabin vad jag tycker om min häst.
Jag klarade även religionskursen, det såg lite mörkt ut ett tag men gissa vad, det kommer stå Godkändt på mitt betygspapper. Har även överträffat mig själv med att få Väl Godkännt på drama kursen! Svenskan och Näringsläran är övervägade till vg så hoppas att det står Väl Godkännt där med! Jag vet i fan om vg stavas med två eller ett "n", men de skiter jag i för jag är GLAD.
Har även fixat på mig en behaglig bränna och nu känns allt på topp.
Vet ni vad? Jag skulle vilja ställa mig upp och bara skrika och inte för att få ur all ilska - den här gången för att allt känns så jävla bra.
Jag älskar mig själv just nu, så det så.
Jag klarar det här!
/S 

Sofia tog studenten idag så vi åkte till Flen och tittade på deras avslutning. De sjöng några låtar och det lät grymt bra! Efter utspringningen så åkte vi hem till Rydberg och åt god mat och fika slank också ner, mycket gott! Det var en uppskattad dag med skratt och några tårar klämdes in också, min lilla överaskning var en av orsakerna. (:

Grattis till Sofia som har tagit studenten!


Sofia med skyltarna. (se min snygga skylt till höger)

Nä, nu ska jag ta mig ifrån datorn en stund.
/S

Den här dagen har vart bra, galet härligt! Snack, snack, dreggel och massa skratt. Höll verkligen på att kvävas förut idag, Julia gjorde något galet roligt - men kommer inte på vad det var nu? Men iallafall så var vi hemma hos twins och vi åt god mat och skrattade, jag bänkade mig bekvämt i en söt rullstol. Därför att jag inte fick sitta i träsoffan, råkade visst knäcka några brädor under den... haha. Vadå, kan man inte hoppa ner på en träsoffa? nejnej. Vi körde även "Med andra ord" och jag kan faktiskt säga att jag äger på att förklara, men att förklara för mig är meningslöst. Inga namn eller städer eller liknande, det jag snappar upp fortast är nog ollonborre och Lassie.... haha.
"Landet över USA!?" Hm, Italien? Tyskland? Storbritanien? Åh men såklart, Cypern!
Nejnej, aboslut inte. Canada för sjutton!
Varför ska jag vara så fruktansvärt dålig på geografi? Jag vet inte ens om själv ordet stavas sådär, men va sjutton - man kan inte va kung på allt.
Föresten var det synd att aggebagge inte lyckades fixa skjuts, hon hade haft mycket bättre pokerface än vad jag hade vid "Peter answer".

Jag känner mig för jäkla snäll idag, på ett bra sätt. Bara så alla vet, haha.

Imorrn ska jag på Sofia's student och jag har pillat med roliga överaskningar. Jag älskar att överaska folk med saker, härliga känsla!
Jahaja, uppstigning vid halv 8 imorrn. Dags att göra kudden sällskap kanske?
/S

Stekigt väder va? Jag njuter.

Var sista drama lektionen idag, sorligt! Men vi var hel grymma på scen och det var roligt - fan vad jag kommer sakna drama lektionerna på torsdagar.

Om ett par timmar ska jag rida lektion, dags att svettas igen. Skapligt varmt det kommer vara då...

Imorrn efter skolan blir det fredagsmys med vänner och god mat och det ser jag fram emot! Ska bli mysigt att få komma ut till Österåker, som jag faktiskt saknar. Känner mig hemma där, på sätt och vis.

Nä, nu ska jag fortsätta med min överanskning. Jag totalt avgudar att vara hemlighetfull!
/S

Idag är det bra härligt väder - eller vad säger ni?
Övningskörde från stan idag igen, tycker att det går riktigt bra för mig nu. peppar peppar ta i trä.

Jag och Rebecka satt kvar längre vid maten idag och vi kom in på det här med självförtroende och hur man ser på sin egen kropp. Vi kom nog fram till egentligen att man ska försöka vara nöjd med sig själv och att det alltid kommer finnas någon som är smalare eller större än en själv, that's life. Vem har egntligen lust att ösa på gymmet varje dag bara för att få en slimad kropp, nä inte jag iallfall. Vi snackade också om hur plötsligt kurvorna och dessa jäkla höfter kom, jag menar jag märkte nog aldrig riktigt av när jag tappade min dåvarande smala midja. Jag hittade nämligen ett par jeans som jag hade i sjuan och för skojs skull så drog jag på mig dom, vet ni vart det tog stopp? Neranför rumpan. Men va sjutton, man kan inte gå runt hela livet och se ut som en pinne. Alla får kurvor, man kan inte alltid se ut som man gjorde när man gick i sjuan.
Jag och Rebecka kom också fram till att det är snyggt med kurvor.

För övrigt så är det uppspelning av pjäsen imorrn och ja, jag kan inte alla mina repliker än. Hur ska detta gå? Måste nog faktiskt sätta mig ned med manuset, men tvn och soffan lockar så mycket mer.

Har även insett på hur dålig jag är på att prata? Jag sluddrar och finner inga ord, kämpa på Sofie! (: haha.

/S

Tänkte bara egentligen skriva att idag har det vart en ganska så bra dag.

Julia snuskade sig med att ta en docka framifrån idag, jag hissade sängen upp och ner och så smetade jag blod i Rebeckas ansikte, tänk vad roligt man kan ha i ett metod rum? Skrattade så luften försvann, blev mest gälla skrim mot slutet.
Allt känns så mycket lättare när man har folk i närheten som kan kosten att få en glad och det betyder massor för mig att veta att ni bryr er och tro mig, jag glömmer ingen av er när jag skriver det här.

Denna dag, denna stund känns livet bra härligt och jag är tacksam för det.
/S