Jag har ännu en gång hamnat i en sådan period. Förvirrad. Trött. Arg. Ledsen. Besviken. Orolig.
Vilken ände börjar man med? Hur lär man sig att priotera rätt? Lär man sig det någonsin? Mamma säger att jag är en periodare, att jag ibland blir såhär. Då måste jag reda ut saker och ting. Vad är viktigt, egentligen? Vad vill jag priotera? Vad mår jag bra av? Vad vill jag?
Men jag skulle nog behöva någon ibland som säger helt rakt och ärligt vad jag ska göra. För jag kör fast ibalnd och då är det inte så himla lätt att bryta mönster.

Det känns som att jag alldeles för mycket i huvudet nu och jag vet inte hur jag ska sortera bort saker och ting. Vad är viktigt?

Jag tror inte ärligt att jag kan sluta med det här inrutade betendet. Jag kommer nog alltid ha perioder. Det är nog bara sådan som jag är. Eller kanske sådan somjag blivit. Kanske lär jag mig. Kanske blir det bättre. Kanske kan jag bearbeta bättre, senare.

Hur som helst, jag måste priotera mig själv. Men hur fan avgör man vad som är viktigt.

Den är jag nog ganska så dålig på att berätta för nära och kära hur mycket de hjälper mig, genom att bara lyssna på mitt gnäll. Även om jag inte alltid är så mottaglig för saker.. Fan vad trött jag blir på mig själv.
Jag är ju så jävla gnällig.

Men åter igen - jag är så jävla trött på att ingenting känns roligt nu. Visst har jag roligt men jag vill känna i förväg att saker ska vara roligt.
Jag har kört fast lite just nu..
/S