Fram till klockan halv fyra gjorde jag inget vettigt alls.. Vaknade klockan ett och var fortfarande trött?

Knallade bort till Catarina och fick mina fötter fixade, var härligt det! Rekomenderas!
Sedan blev det stallet, vi tog oss en längre sväng och galoppade massor. Fick både kramp i benen och nästan mjölksyra. Satan i gatan vad vi jobbade! Hon fick stå igår så hon var riktigt taggad i dag och det var så jäkla roligt! Min donna är fin hon.

Men måste verkligen börja kolla framåt när jag rider, jag är verkligen hopplös ibland! Travade på en väg och min blick var fast i nacken på henne, hon tvärnitar och kastar sig runt och jag stod i ena stigbygeln redo att falla i backen. Räddade det på något sätt och rätade upp mig och red förbi. Alltså, sjuttio procent av fallen som jag ramlar av är för att jag inte tittar upp, jag har ingen chans att hinna fatta att hon blir rädd. Skärpning..?

Agge bjöd på kvälls snack i ute möblerna. Vi skrattade, pratade och skrattade lite ännu mer. Välbehövligt, helt klart!

Nu sitter jag här igen, men alldeles för mycket tankar i huvudet. Rätt tid, rätt plats? Ödet? Planering? Svek? Okomplicerat? Ostadigt? Säkert? Förväntningar? Ännu mer svek? Ensamhet? Beroende? Självkänsla...?

Ska öppna en bok, stänga av tankarna och gå upp tidigt imorrn.
/S