Åhhhhhhhhhhhh.
Är så grymt irriterad just nu.
Försöker stänga av alla jäkla röster som hörs i det här huset, blir galen på att lyssna på allas gnäll och skit.
Har dessutom slagit i det där jävla fingret också, så känslan av en lyckad ridtur med bara en hand om tygeln är total bortblåst..
Höjer musiken..
/S
Min dag började med att jag klev upp vid niotiden, åt frukost och sånt, ni vet. Hämtade upp Sofia, dock fick hon köra för att min finger gjorde så ont. Vi åkte och shoppade häst grejer och jag hittade lite små saker som jag behövde. Det är konstigt nog alltid lika roligt att jöpa saker till hästen? Vi hann även med en "glass och pn" stund på balkongen, trevlig trevligt!
Efter att jag hade skjutsat Sofia till tåget så hamnade jag här igen, men blev sugen på att sola så la mig i solstolen. Blev serverad med ett kallt glas cola, behöver jag ens skriva att det var uppskattat? Kanske borde sola lite oftare..? Blev iallafall lite brunare! (tack vare kokosoljan..) Tog en skön dusch och hamande faramför datorn i nästan två timmar, inlindad i ett stort badlakan. Nu ska jag äta och slö titta lite på tv innan jag beger mig ut och rider med mitt stackars finger.
En välbehövlig riktig såklallad Rebecka dag, hel skönt! Eller iallafall de senaste timmarna? Bortsett från att jag inte har sovit? Haha, kanske inte kan kalla den en Rebecka dag, trots allt?
Mitt vänstra långfinger är stukat och blått.. Idag är det lite finare, men kan inte får det rakt och kan inte böja överdrivet på det. Har inte tid med onda fingrar nu!
Imorrn ska jag in till stan och prata lite och jag vet att jag hade planerat något mer, men vad sjutton var det? Minnet sviker..? Skyller på, äsch jag vet inte?
/S
/S
Jag har alltid avskytt det eller ja jag avskyr nog det fortfarande.. Men inte på samma sätt? Eller om det beror på alkoholen som är i kroppen? Igår gick jag från "fel" sidan av samhället och hem. Regnet hängde i luften, mina skor klapprade mot vägen och min blick var rörlig. Jag mötte inte en ända själ. Några bilar kom körandes men ingen gick som mig, där i natten. Det var en total tystnad över samhället och det kändes nästan otäckt på något sätt.
Jag är trött och hungrig. Men ikväll för vi igen!
/S
Börjar tagga nu, som sjutton. Sitter med musik skrålandes och njuter av lugnet innan stormen. Jag ser fram emot en kväll med mina kära vänner med god mat. Imorrn ser jag fram emot ännu mer god mat och dansgolvet som väntar ute i skogen.
Åh, bra kväll? Ohja, bra kväll!
Jag ska ta på mig något gamalt, tupera håret och vänta på att klockan ska ticka iväg. Sen styr jag cykeln(!) mot Ragge.
Red med R idag, ni får veta mer om det i något annat inlägg!
/S
Är så himla trött!
Intressant början på en blogg inlägg? Jajamen!
Idag så har jag vart i stan och pratat (och insett att mitt liv inte är påväg att gå under) och i stan så fyndade jag lite kläder också, härlig känsla! Jag älskar rea!
Sen så tvättade och städade agge min bil, super fin blev den och jag för den delen också.. Den jäkeln sprutade ner hela mig med iskallt vatten och när jag skulle hämnas så låste hon in sig i bilen... SUCK! Men någon gång när hon som minst anar det så ska jag hämnas! Busigt...?
Sen så red jag och Sofia till volten och hoppade järnet. Som tur hade vi med oss tre stycken ban byggare, himla skönt! Sjuttio hela centimeter hoppade vi och det var så jäkla roligt! Jag som alltid vart så himla osäker när jag hoppat tycker nu att det är hel festligt att hoppa.
Nu sitter jag här och kämpar med ögonlocken.. Gå och sova kanske?
Imorrn är hel planerad:
Vakna -> Åka till Effe -> Stallet och rida -> Kolla när Sofia tränar på Vårnäs -> Få hjälp med delegeringen.
Det är min dag det. Jag hoppas att den blir kanon, vilket den kommer bli så länge klart.se kan ändra vädret.. Regn hela dagen? Ge mig sol!
/S
Ikväll började Operation var ensam. Och ja, vad kan man förvänta sig? Jag kollade lite rastlöst på Sex and the city och åt alldeles för mycket kladdkaka. Jag pausade och spolade tillbaka väldigt många scener, det krävs ibland för att bara höra orden från en viss roll i filmen. Underbart.
Men ja, utvärdering? Det är svårt att vara själv.. Flera gånger ville jag ta fram mobilen och skicka iväg ett sms, eller flera.. Flera gånger ville jag ta fram datorn och kolla om någon hade skrivit något. Men skam på den som ger sig. Jag tog mig igenom en kväll, imorrn eller någon annan kväll kanske jag inte fixar det. Men jag är jag och jag tror på mig själv.
"Jag älskar mig själv för den jag är"
Klokt. Ta lärdom?
/S
När jag hade vaknat och insett vad jag skulle göra idag så blev jag nästan lite nervös och grinig. Jag tog bilen bort mot jobbet för att hämta lite papper och sånt som väntade på mig. En delegering helt enkelt. Jag ska fixa en delegering innan jag börjar jobba. Jag klev in i korridorerna med mina rosa skor och kände mig helt, opassande? Men det är ju ändå jag, helt jag. Jag bet ihop och gick med snabba steg och log mot dem jag mötte. Jag kom ihåg koden till avdelningen, fel avdelning. Det kändes som att tiden stått stilla, att det fortfarande var oktober månad och att jag skulle in på den avdelningen med sopporna, så sån praktikanter gör. Men jag har växt, som person. Till något starkare, även om det inte alltid känns som så.
Jag åkte vidare på SEB för att lösa ut(in?) en utbetalning som suttit på kylskåpet alldeles för länge. Jag klev in på banken och jag hann fundera en hel del i den långa kön, men det gjorde inte så mycket. Det var en yngre kvinna som hjälpte mig, hon var väldigt trevligt och det kändes så lätt. Hon sa att mina tatueringar var väldigt fina och att det var häftigt att jag hade dessa, för hon själv vågade inte. Jag sa att det var värt smärtan och skrattade lite, hon log och sa att hon också en dag skulle tatuera sig.
Man säger ju att väder är det typiska svensson ämnet, jag tror att tatueringar snart kommer bli det ämnet..?
Men iallafall, hon gav mig en enkel vardag. Ett paket som är gratis som är till för att hjälpa myndiga att ha kontroll på sin ekonomi. Jag var snabb med körkortet men steget in till banken satt långt inne.. Jag skrev under papper, nickade och log. Hon sa att jag nu kunde sköta min ekonomi som alla andra myndiga och att jag skulle ha stor nytta av detta. Jag nickade och tog emot alla papper hon gav mig.
När jag klev ut på gatan så kände jag mig, vuxen? På ett nytt sätt tror jag. Jag gick med stolta steg mot min käraste bil och jag kunde inte annat än att skratta när jag såg den. För den stod parkerad mellan två ruskigt snygga (dyra..) bilar och rosten riktigt glänste och det såg rart ut på något sätt. Jag satte mig i bilen och kollade på papprena från banken och delegeringen som jag la i sätet bredvid, utan att läsa. Jag njöt lite extra när jag startade bilen och startade min mp3 som är kopplad till kassettbandspelaren. Jag höjde till max och lyssnade på musiken på mp3:n som är sedan högstadiet. Takida, som enligt mig var världens bästa band förut. Jag avgudade dem verkligen. Jag kan varenda låt, varenda textrad.
Så, jag vet inte. Men nu räknas jag alltså som vuxen?
Körkort, Bil, Jobb, Delegering, Enkla vardagen och ett glansigt Visa kort..
Jag tror att jag gillar't.
/S
Käraste puttge - vad skulle jag göra utan dig?
/S
Jag har helt klart världens härligaste häst. Så är det bara. När hon kommer traskande i hagen när jag gör halvhjärtade försök till att vissla. När hon trycker mulen mot min axel och tittar på mig med sina stora rådjursögon, då inser jag vilken frid hon ger mig. Hon får mig varje dag att slappna av, att lugna ner mig, ta en djupt andetag. Hon rensar mina tankar och låter mig finna den ro jag behöver.
En sak jag kom och tänka på idag var, undra om min hund vet att hon heter Mira? När jag ropar på henne låter det ju som jag ropar Mia, eftersom jag inte kan säga bokstaven r..?
Ska fixa iordning mig och ladda batterierna till kameran. Ikväll ska vi styra bilarna mot torpa som ligger mitt i skogen. Där väntas grillning med några rara vänner!
Har tagit mig en nostalgitripp, sitter och lyssnar på låtar ifrån disney låtar.
/S
"Om du vill kunna känna trygghet i dig själv och tycka om dig själv och trivas i ditt eget sällskap, så måste du, hur jobbigt det än är, göra jobbet själv. Då kan du inte lägga tryggheten hos någon annan."
Hur ont det än gör att höra så är det sant. Idag såhär tidigt på dagen så vet jag att jag fixar det, men värre är det vid midnatt när tankarna far och jag inte kan sova. Ny kan-inte-sova period har kommit nu.
Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till
Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar
Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans
Jag vill känna att jag levt mitt liv
Släpp ångesten. Släpp tankarna. Släpp alla frågor.
Kommer inte få några svar, inte idag.
Gör det bästa av dagen.
Sitter och lyssnar på Gabriellas sång om och om igen och inser att jag måste göra något.
I vilken ände ska jag börja?
/S
Ligger i agges säng, hon svär och sjunger.
Ikväll styr vi puttge mot stan, vi ska se Baksmällan 2.
/S
Jag blir ännu mer ledsen av det jag har skrivit.
Det komplicerade kommer nog kunna bli okomplicerat, igen. Om jag ger det en chans att kunna bli det.
Det som egentligen känns mest jobbigt är att jag är rädd för att falla in i gamla banor och inte kunna ta mig ur det.
Det är väl ändå ingen som fattar vad jag menar, vem, hur och när?
Men för att lugna mina tankar: han är kvar, på ett eller annat sätt.
/S
Jag är ledsen.
Jag har sommrlov, en häst som fungerar (peppar), ett jobb som väntar och vänner som stöttar. Men de fattas en viktig del i det. Och det okomplicerade har nu blivit komplicerat. Och är det mitt fel? Jag vet inte. Jag vet att tanken har kommit smygandes och jag inte kunde kontrollera det, hur mycket jag än försökte. Så nu är jag här, i det läget jag inte ville. Bortvald. Men ändå inte?
Känslan av att inte duga. Känslan av att bli behandlad på ett sätt som inte är vant, eller alldles för vant? Känslan av att inte kunna påverka, maktlöshet. Känslan av att känna sig värdelös och meningslös, som person. Känslan av att bara gråta.
Det tär..
Att gå runt och le och bara säga att allt är okej, det är så jag gör. Så jag alltid har gjort, tills jag kommer innanför en stängd dörr och bryter ihop. Benen viker sig, paniken kommer och tårarna rinner. Skriken kommer och paniken tar min andning, börjar alltid att hyperventilerar. Jag får panikångest. Det känns som att jag har något innanför huden, det gör ont. Jag orkar inte.
Skulle ha åkt in och pratat, skulle verkligen behövt det. Men bokade av. Orkar inte sätta mer ord på det jag känner. Orkar inte känna hennes blick och höra henne säga att jag ska vara stark, ta hand om mig själv.
Jag är egentligen stark och jag har klarat mig förut genom otroligt jobbiga saker.
Men nu, idag orkar jag inte vara stark själv.
/S
Kan verkligen konsten till att krångla till saker och ting.
Idiotisk.
Det är vad jag är, just nu..
/S
Med alldeles för mycket fritid så kan man göra sådant som man annars inte hinner. Jag har en app i mobilen som heter My tracks och den är grymt bra, särskilt i ridningen. Den visar mig precis allt jag behöver veta!
Så jag har nu börjat skriva ner lite ridturer:
2011-05-24
Distans 11,60 km
Total tid: 2:17:09
Rörlig tid: 1:31:48
Max hastighet: 17,28 km/h
Genomsnittlig rörlig hastighet: 7,58 km/h
Sammanfattning: Ingen bra ridtur alls, här har vi krigat stillastående.
2011-06-05
Distans 8,42 km
Total tid: 57:36
Rörlig tid: 54:22
Max hastighet: 25,20 km/h
Genomsnittlig rörlig hastighet: 9,29 km/h
Sammanfattning: Rätt så bra ridtur.
2011-06-08
Distans 9,23 km
Total tid: 1:01:54
Rörlig tid: 56:00
Max hastighet: 22,68 km/h
Genomsnittlig rörlig hastighet: 9,89 km/h
Sammanfattning: Bra ridtur!
2011-06-14
Distans 8,69 km
Total tid: 52:27
Rörlig tid: 49:17
Max hastighet: 26,28 km/h
Genomsnittlig rörlig hastighet: 10,58 km/h
Sammanfattning: Pigg brud med knappt något stillastående!
2011-06-15
Distans 12,83 km
Total tid: 1:25:43
Rörlig tid: 1:24:12
Max hastighet: 30,60 km/h
Genomsnittlig rörlig hastighet: 9,14 km/h
Sammanfattning: Otroligt härlig ridtur! Ungefär en minut stillastående och riktigt pigg i galoppen.
Det är rätt så roligt att jämföra! I början hade vi väldigt mycket stillastående men idag när jag red så dtod vi stilla i en minut. Anar ni hur häftigt det är att se? På svart och vit, verkligen. Åh, hon är så häftig!
Filmade träningen i söndags och det ser mycket bättre ut än vad det kändes. Måste lära mig att tro att det går bättre än vad det egentligen gör.
Ska ta med kameran någon dag och ta lite kort på henne nu och jämföra. För muskler har hon fått nu iallafall!
/S
Fram till klockan halv fyra gjorde jag inget vettigt alls.. Vaknade klockan ett och var fortfarande trött?
Knallade bort till Catarina och fick mina fötter fixade, var härligt det! Rekomenderas!
Sedan blev det stallet, vi tog oss en längre sväng och galoppade massor. Fick både kramp i benen och nästan mjölksyra. Satan i gatan vad vi jobbade! Hon fick stå igår så hon var riktigt taggad i dag och det var så jäkla roligt! Min donna är fin hon.
Men måste verkligen börja kolla framåt när jag rider, jag är verkligen hopplös ibland! Travade på en väg och min blick var fast i nacken på henne, hon tvärnitar och kastar sig runt och jag stod i ena stigbygeln redo att falla i backen. Räddade det på något sätt och rätade upp mig och red förbi. Alltså, sjuttio procent av fallen som jag ramlar av är för att jag inte tittar upp, jag har ingen chans att hinna fatta att hon blir rädd. Skärpning..?
Agge bjöd på kvälls snack i ute möblerna. Vi skrattade, pratade och skrattade lite ännu mer. Välbehövligt, helt klart!
Nu sitter jag här igen, men alldeles för mycket tankar i huvudet. Rätt tid, rätt plats? Ödet? Planering? Svek? Okomplicerat? Ostadigt? Säkert? Förväntningar? Ännu mer svek? Ensamhet? Beroende? Självkänsla...?
Ska öppna en bok, stänga av tankarna och gå upp tidigt imorrn.
/S
Ja jag lever.
Hade tänkt att skriva nästan i detalj hur otroligt bra min lördag var, MEN jag är trött så: Klass 2 cd är världens bästa klass. Jag tänkte också skriva om hur fin min häst var på träningen igår men när vi skulle lasta och åka hem så bestämde sig donnan för att hon inte ville det, en och en halv timma höll vi på. Det tog luften ur mig och jag har inte riktigt hunnit ladda om, därför att det blev en sen kväll och en tidig morgon idag.
Imorse tvingade jag mig upp klockan sju, prick. Var som en härlig zoombie med kort stubin. Tog min bil och hann lyssna lite på Lasse som lugnade ner mitt morgon humör. Jag klev in i stora salen på humlan och där inleddes introt, till sommarjobbet. Det var förfärligt långsamt och rätt lamt.. Tur att P var med, annars hade jag nog inte pallat..
Klockan fyra åkte jag hem och la mig i sängen, direkt. Somnade och vaknade irriterat när alarmet ringde. Tryckte i mig mat och skjutsade lite folk till Viala. Åkte hem och bytte om och brummade ut till ridskolan och hade avslutningslektion, hoppning. Det var riktigt roligt och behövligt för självkänslan!
Nu sitter jag här och glor lite smått på NittiLeaks, kanske kan snappa upp något?
"Rart" - Jag
"Dä kan ja säga" - R
"Javisst" - S
Klokt, så klokt.
Nä, det här duger inte. Kanske ska sätta på en annan film? Behöver hålla mig vaken, ska nämligen agera fyllechaffis inatt. Hoppas på att det inte blir allt för sent..
Hade i tanken att skriva om hur mina tankar gick förut, hur förtvivlad jag var. Men det behöver jag inte nu längre. Lika fort som jag blir sådär, ängslig? Så lätt kan det vända, eller rättare sagt, någon kan vända det. Till något bättre. Bekräftelse? Som en jävla idiot.
Nä, leta film? Kladdkaka? Med glass?
Ja gärna.
/S
Vad jag tycker om min kära klass. 2 cd som snart blir 3cd. Fan vad vi är bra!
Idag har vi haft Cabaré och jisses vad nervös jag var innan, inte för min egna skull utan för alla andra. Det hela kändes naturligt och vi skrattade så det krampade i magen. Studenterna skrek, jublade och några fällde lite tårar till vårt bildspel som vi avslutade med. Årets årkurs två är helt enkelt grymma, så är det bara.
Åkte hem från skolan vid halv tolv, tror jag? Agge och jag bestämmde oss för att vi skulle dra till Viala. Blev hemskjutsad (Tack E!) för att hämta lite grejer och bilen förståss. Vi gasade iväg och la oss på berget, vilket var sjukt obekvämt men behövligt för att få lite färg. Jag bestämde mig för att doppa mig, Agge svek dock. Hon doppade sig i måndags så jag fick nöja mig med att skvätta på henne.
Det var, tro det eller ej rätt så skönt i vattnet. Jag har verkligen blivit en riktig badkruka på senaste tiden, men idag vare najs. (måste pilla lite, underhålla, mecka den.. De e najs!) Det roliga är att bara R & Agge förstår meningen med den meningen. Åh, där var jag lite vitsig.. Kanske?
Resten av dessa timmar på detta dygn så ska jag laga mat, rida och se till att få hem min kära plattång och hårfön. Kan ju inte se ut hur som helst i håret imorrn..
För imorrn för er som inte fattat det så är det min absolut sista skoldag som tvåa, eller skoldag och skoldag? Vi ska väl mest njuta, skratta och gråta.
Så imorrn:
Sovmorgon
Frukost med studenterna
Underhållning (..?)
Betygsutdelning
Hemfärd i AC bilen
Middag och vin med mamsen
Förkrök hos S
Klassfest i Värmbol
Nattbussen
Sen då?
Men nu? Laga mat!
/S
Är trött, som ett riktigt jäkla as. Däckade i soffan vid halv tre, vaknade nu. Bra Sofie, bra! Kommer ju verkligen att kunna sova inatt?
Anledningen till att jag var så trött var den årliga brännbollsturneringen. Vi spela överlägset och vann varenda match, jag tror aldrig att vi var under hundra poäng? Medan de andra låg på typ sjuttio, åttio.. pinsamt!
Jag är verkligen inte bra på brännboll, inte på en fläck. Men jag peppar, skriker och skrattar. Jag berömmer varenda lyra, varvning och ja, vad som helst egentligen. Jag skriker så fort någon i de andra lagen gör fel eller fuskar. Min röst är borta nu och min hals svider.
Jag vet inte hur många gånger som alla i klassen har skrattat åt mig? För varje gång bollen kommer mot mitt håll springer jag åt sida och skrattar. En gång tog jag bollen, men skrek hela tiden "jag vill inte, jag vill inte!"
Jag gjorde istället det som jag är bäst på, skrika och peppa.
Vilken enorm lättnad det var att vinna hela turneringen iår igen! Jag är så himla stolt över min klass, vi är verkligen grymma! Och grym är jag som gjorde sista matchens absolut sista varvning, oh ja!
Vinnare av varenda match, bra där 2cd!
"Veni vidi vici"
/S
Jag ska börja filosifiera i Puttge, från och med imorrn.. eller efter helgen. Jag vill ju inte att mina vänner ska få alldeles för högt blodtryck.
/S
Mina ologiska frisyrer har nog
egentligen alltid fått mig att
känna mig bekväm på något
vis. Någon slags komplettering
till mitt tänkande.
Det får det hela att kännas
ganska så.. logiskt?
Eller jag vet inte. Annorlunda.
Och annorlunda är bra.
Red på morgonen med S, himla härligt väder ute!
Fick för första gången galoppera först runt jägarna,
det var svårt. Det vinglade
och gick fort. Men sånt ska
också tränas!
Ska snart upp och svettas och
sätta stolp i hagen!
Blev förresten bjuden på
glass hemma hos R. Hämtade
upp henne och Agge på stationen, de höll på att avlida
av värmeslag.
Dags att sätta fart, ännu en gång!
/S
Den här veckan kommer skena iväg..
Idag har vi vart hos kusinerna, hoppat studsmatta, ätit, fikat och haft vattenkrig. Det är inte allt för ofta som jag bjuder till och springer runt i underkläder med vattengevär och skrattar. Någon skulle ju faktiskt kunna se en. Men ute på landet känns det rätt okej. Särskilt när man får höra "Sofie, jag tycker att du är bäst!" från ens härliga små kusiner. Borde kanske sluta skämmas och lätta på spärrarna? Jag får helt enkelt sluta att avsky min kropp.
Imorgon så ska jag rida på morgonen, klippa mig vid lunch och på kvällen ska jag kolla på DH finalen med sällskap. Onsdag, torsdag, fredag kommer spinna på som vanligt. Lördag är det skolavslutning och studenten. (jisses, ångest..) Söndag hoppas jag på världens sovmorgon och träning på Vårnäs på kvällen. Och på måndagen ska jag på första inskolningen.. Stopp. En vecka i taget, eller ännu bättre: en dag i taget? Kört, det är kört. Men okej, en vecka i taget.
Har ännu inte hänt något med mitt ultimatum, antagligen kommer det inte hända något heller? Mer än att jag kommer gråta (läs vara ledsen) för att ingen verkar lyssna på vad jag har att säga. Jag tänker inte vänta ända tills hösten, det kommer inte bli bättre. Jag tänker inte byta rum, det blir inte bättre. Jag tänker inte flytta på sängen, det blir inte bättre. Jag tänker inte sova med öppen dörr, det blir inte bättre.
Det sköna med att sova blir en pina när man aldrig kan somna.
Vill härifrån, vill iväg, hinna andas. Vill inte härifrån, vill inte missa något, vill inte tappa den röda tråden.
Men vilken människa skulle inte må dåligt av att inte kunna sova?
För att få det här inlägget lite muntert så slänger jag in några bilder från fredagen, tagna direkt från agges blogg:
/S
Sist jag bloggade var i onsdags, så var ska jag nu börja?
I torsdags så minns jag knappt vad jag gjorde?
Åh, vad trög jag är. Jag var ju i Ullared i torsdags..
Okej vi börjar där: i onsdags natt så klev vi upp vid halv fyra och satte oss i bilen och styrde bilen mot Ullared då. Jag sov från och av och var inte så himla grinig. Brukar ha sånt jäkla morgonhumör, det kom nog mer fram i kön när jag fick reda på att vi skulle stanna ännu längre där borta..
Men iallafall, mamma och jag minglade runt och plockade på oss allt möjligt. Var inte så mycket folk alls som jag trodde!
I fredags så blev det marknad här i samhället med kusinerna, vi minglade runt och åkte karuseller. Eftersom de var för små för den de ville åka så fick jag åka med och pinsamt nog så skrek jag värre än vad de gjorde. Mysigt var det att ha ett barn i båda händerna, åh vad jag tycker om dem! Jag ska se till att min pingla en dag blir en riktig hästnörd, mer än vad hon redan nu är!
På kvällen blev det förkkrök hos vogtan på ballen för att senare dra bort till parken. Det var roligt fram tills mina förtvivlade känslor tog överhand, då klev jag ut genom grindarna - innan känslorna tog total övertag. Jag skenade från parken hem till gatan fort som sjutton, la mig och kollade på bb innan jag fick sällskap.
Efter några försök till att somna om på lördagsmorgonen gav jag upp, bädda ner mig i soffan och kollade på både bb och filmen När Harry mötte Sally, eller när Sally mötte Harry? Låg och blunda en stund innan jag tvingade mig själv att gå hem, maten var klar och efter jag hade ätit så hamnade jag i skinnsoffan. Klockan halv tre började lektionen i volten, både jag och Sofia red och det gick riktigt bra för oss båda! Dina som annars brukar vara spänd som en nyspänd fjäder i volten där uppe var avslappnad och tyckte att det hela var roligt. Jag tyckte om upplägget på lektionen, vi skulle mest hitta balansen, rytmen och den röda tråden. Det var verkligen en välbehövligt lektion och känslan som jag hade då ska jag ha med mig i skogen när vi är ensamma och börjar kriga.
Men vad jag tyckte om min donna igår!
Igår kväll så bestämde vi att vi skulle spontan grilla, vi hittade pommes, korv och sallad. Kan ni gissa hur gott det var? Både jag, Ragge och Murvel åt alldeles för mycket plus att jag åt massor choklad efteråt också, som var super gott.
Vi blev framåt halv tio rastlösa och bestämde oss för att ta en roadtripp med världens roligaste bil, igen. Den bilen alltså!
Vi bestämde oss för att åka och kolla på grunden av ett gammalt slott som ligger uppe i skogarna. Jag vet inte hur många gånger vi i ren panik skrek och sprang, eller okej Agge var lugn medan jag och Murvel hade panik. Det slutade med att Agge helt enkelt fick hålla mig i handen, haha!
Gammalt och okänt är jäkligt facinerande, så är det bara.
Jag vill se mer av sånt här!
Idag ska jag ta tag i saker och ting och packa upp allt jag köpte i Ullared. Sen ska jag rida och ikväll blir det bb finalen med sällskap!
/S
