På måndag väntas en vetrinärbesiktning, så nu är det skrivet.
Jag känner inte efter hur det känns, jag låter bara detta ske nu. Att känna efter leder till osäkerhet och ångest. På måndag när hon förhoppningsvis står i boxen in till höger, då ska jag känna efter - för då kommer jag bara att le.

För sådan är jag, överanalyserar alltid. Jag ska lägga av med det. Det kan ju inte vara bra för en fläck? Låt det ske, blir det fel - gör om gör rätt.
Undra om det kan funka?

Ikväll ska jag försöka att slappna av, äta min glutenfria pizza och kolla på melodifestivalen. Jag ska äta mig mätt och sucka åt artister som framför dåliga låtar.
Jag ska lägga mobilen på andra sidan av rummet, jag ska inte ens titta åt den.
För hur gärna jag än vill skicka iväg ett ynka sms, så ska jag inte det.
Inte ikväll.

Jag faller alldeles för lätt för frestelsen.
/S