Inatt så gjorde jag och Smulan sällskap hem, en bit. Okej, de tre sista meterna, ungefär. Han sprang bredvid mig och skrek. Mys killen. Klockan kvart i tre låste jag upp dörren, det var rätt kallt ute då. Släckte lampan vid halv fyra, läser en för jäkla bra bok nu. Vaknade nio och var inte ett dugg utvilad, men kunde inte somna om..

Igår var jag på smultronstället, hel mysigt. Tror att min glass hette Cacao eller något sånt. Det var iallafall vaniljglass, chokladglass, grädde, vit, ljus och mörk choklad. Den var underbart god. Även om jag inte är så bra på att frossa glass så fick jag nog nästan i mig halva, efter att ha spillt ut en del av den. Jag kan verkligen inte äta fint. Efter det så blev det en sväng upp på berget med kameran i högst hugg. Det var verkligen högt, men tanke på min höjdskräck. Men klarade mig rätt så bra faktiskt.

Promenerade lite bland alla hus också, Söderköping är verkligen mysigt. Tvär säker på att Söderköping skulle vara stort så slog vi vad. Om Söderköping och Vingåker. I Söderköping bor det 14 tusen människor, åh vad härligt det kan vara att ha rätt ibland. För ovanlighetens skull ni vet.

Man brukar ju se konstiga saker när man är på vägarna, jag tror inte att vi såg något annorlunda? Det konstigaste som hände var att jag gissade rätt på klockslaget med minuten, när jag inte hade kollat på klockan de senaste timmarna. (Det du Rebecka, jag vet att du blir imponerad!)

På kvällen så såg vi på Nycklen till frihet och ja, jag måste erkänna. Den var ruskigt bra. (Den måste du se Rebecka, den får.. nio katter!!) Så ja, ni som inte har sett den, se den!

Slänger in en större bildbomb, så njut!



Undra om man som person kan vara lugnare i en fin stad? Söderköping är fint. Arvika är fint. Katrineholm är fult.
/S