Mina vågor är aldrig lika höga, de är ständigt ojämna.

Se det som humörssvängningar.

Jag var och kissa för tio minuter sen, nu hoppar jag på stället på min gamla soffa. Oboy trycker på, alltså. Tänkte att ni ville veta? Jag åkte hem tidigt idag, kände mig lite ja, ont i magen och trött? När den snälle chaffören släppte av mig utanför huset så kisade jag av den härliga solen och jag log när jag såg vårat hus. Den känslan har jag saknat, att vilja gå in i huset. På lunchrasten sa Rebeck att hon ville åka hem och jag kände en inpuls då, det vill fan i mig jag med. Jag brukar inte vilja vara i skolan, men jag brukar aldrig vilja åka hem.

Satan vad skönt det var att få kliva in i vårt kära hus idag, jag älskar just idag mitt hem. Det är inte nytt, dyrt eller vackert men det är hemma. Vårt orenoverade färgblekta hus får mig att känna mig trygg, just idag. För att inte tala om mitt stökiga rum med oslipat trägolv, med två gamla soffor och mina ovita väggar. Min obäddade säng och min sköna filt som det inte fastnar något hår på. Jag älskar mitt rum.
Just idag.

Imorrn blir det bup, sex veckor sedan. Hon kan nog behöva få mig att tänka lite vettigare.
Nu ska jag njuta av den känslan jag har, att det duger.
/S

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback