Jag vill så mycket med mitt liv, jag vill framåt. Det är så mycket jag vill få gjort, så mycket att se. Jag vill förändras folks syn på saker, jag vill beröra. Tänk om jag skulle skriva en självbiograf? Heter det så? Tänk om jag fick skriva en bok om mitt liv, blotta mina tankar för att beröra och insperera andra. Jag vill ta fram dammet under mattan och visa det för alla så de kan se, så de kan se med egna ögon. Jag vill att folk ska hålla i en bok där inget lämnas åt slumpen, där folk får läsa om hur verkligheten är och vad verkligheten kan förstöra för en människa - jag vill att folks kinder ska bli alldeles blöta av tårar som de släpper fram, inte som de pressar fram. Jag vill att det, de ska vara min bok. Mitt liv, min verklighet. Jag vill att folk ska få en insikt i hur ett liv kan brytas mitt i tu och bara falla medan omvärlden ser på - för att sedan resa sig upp och gå framåt med små och rädda steg. Jag vill visa på papper med egna ord, hur ett liv kan förstöras så lätt för att sedan få tillbaka livsgnistan och gå vidare.
Jag blev inspererad av Greys Anatomy avsnittet ikväll, av Karev's hårda ord till en man som inte ser livet på allvar. Karev fick med några väl valda ord denna man att inse hur skört hans liv var och att han lät det rinna ur hans händer.
Jag vill påverka folks val och deras livsstil, jag vill att folk ska se omvärlden på det sätt som andra tvingats sätt det på.

Jag vill ge folk en inblick i det livet man inte väljer själv att leva, jag vill visa att man kan tappa greppet - men lyckas komma tillbaka.

Jag är en klok människa, många uppfattar mig säkert som trög och virrig - men jag är klok. Jag har en vettig syn på livet, för jag har sett. Jag har sett mycket och jag har självbehärskningen att kunna vara mig själv, eller åtminstonde att försöka vara mig själv. Jag viker mig alldeles för lätt, men tänk om jag fick möjligheten att skriva en bok. Jag skulle bli stolt över att jag tog mig i kragen och började kämpa igen.
Jag vill insperera, punkt slut.
/S