The sun is up, the sky is blue, it's beautiful - and so are you.

Alkolister.
När man tänker efter är samhället fullt av alkolister, kanske inte fullt men det finns många. Såhär på rak arm kan jag åtminstonde räkna upp nio stycken alkolister i ynka Vingåker. Det finns säkert många smyg alkolister, men ååtminstonde nio stycken som man ser öppet ligga på en parkbänk - däckad.

Det ser så jäkla sorligt ut när de sitter alldeles lortiga och sitter där med sin halv tomma spritflaska eller ligger helt däckad utan att vara medveten att folk tittar på dem. Är inte det sorligt? Att en människa tar till droger för att få försvinna eller att få, känna glädje? Eller vill de bara bort? Är de desperata? Eller gått in i väggen eller brytit ihop?

Vems fel är det då? Många säger nog utan att tveka att det är alkolistens fel, men är det verkligen så? Jag vill nog påstå att det är samhällets fel. För ofta tar man till droger eller flaskan när man inte kan göra något annat, det vill säga att man kanske gått in i väggen och man kanske inte får någon hjälp - vad ska man göra då? För vart tog alla dessa människor vägen, som faktiskt skulle kunna hjälpa en männsika som går in i väggen? Jag förstår inte hur någon skulle kunna blunda inför detta. Om din arbetskamrat skulle gå in i väggen totalt och hamna i fel svängar, skulle du kämpa, eller ge upp? Visst är det inte lätt att hjälpa en annan människa, men det finns folk som är utbildade, som vet hur de ska göra för att hjälpa till - de är dem man ska söka hjäp hos.

Jag får nästan en, skuldkänsla? Jag sitter här med min bärbara dator i knät, min hund ligger bredvid mig i soffan och jag har ett eget rum i ett stort hus. Tänk de som ligger ute kalla höstkvällar och fryser, för att deras liv inte blev som de tänkt sig. De kanske begick ett misstag eller växt upp i "trasig" familj, tänk om att det kanske var det som gjorde att de hamnade där - fast i ett beroende.

I segerns stund förtjänar man champagne, i nederlagets behöver man den.


Flummig text som mest var till för att jag skulle få lätta på mina tankar.

Äter fortfarande medicin som ett as men jag njuter som en gnu, för jag har sommarlov!
/S

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback