Sitter i sängen med min älskade dator, hunden ligger bredvid och snarkar. Jag är trött och har ont i kroppen, så går det när man ramlar av stolar - ni vet.

Gårdagen spenderads i Julia's lägenhet och det var välbehövligt! En stor tumme upp på det. Och min lördags kväl spenderades hemma hos en av mina morbröder, skönt att få träffa lite släkt också.

Förtvivlan. En stor känsla med mycket bakgrund. Jag insåg i kväll att idioter finns det överallt. Mina släktningar bjöd på en del historier, om just folk som saknar spärrar. Hela bilresan hem tänkte jag på det här, vissa har turen att slippa dessa människor, men andra gör inte det. Tragiskt.

Känner mig annorlunda, känner mig nere, känner mig glad, känner mig alldeles förvirrad, igen. Som de säger, "Hellre smärta än ingenting". Stämmer det? Vill man hellre känna smärta, än ingenting? Jag vet inte vad jag skulle. Jag vet iallafall att jag är trött och att jag norde sova.
/S