Jag ska erkänna att jag snodde det här från Effe's blogg, känn dig hedrad! haha (:
Nämen satt och kika lite i hennes blogg och såklart kom tankarna igång. Maj, oxen, jag?

Oxen
+ Trivs i sin familj, är utåtriktad och gillar att röra på sig
- Tjurig, håller sig ofta för sig själv och gillar inte stora förändringar

Maj, oxen, jag? precis.
Jag känner känslan, vad det här stämmer!

Min familj är en hög priotet för mig och där ingår såklart djuren. Jag menar, vad vore jag utan dem människorna?
Utåtriktiad, jag funderar jämt och ständigt vad jag ska göra i framtiden, hur och vad jag ska göra för att få ut så mycket som möjligt av mitt liv. Visst tycker jag om att röra på mig, men är samtidigt otroligt bekväm! Men handlar det om långa promenader är jag glatt på.

Sen kommer vi ju till minus sidan, tjurigheten är dagligen en kamp med verkligheten. För hur lyckas man vara så tjurig som jag oftast kan vara? Det kan räcka med att jag tappar pennan i golvet, att någon avbryter mig, att någon inte förstår, om jag måste göra något som jag inte vill göra, om jag blir stressad, ja nästan vad som helst får mig på dåligt humör. Men samtidigt har jag ett jävla pokerface och mitt humör kan svänga över till glatt humör lika snabbt som du blinkar.
Det som kanske inte stämmer är det där med ensamheten då jag får panik av tanken på att vara själv.
Stora förändringar är inte roligt alls tycker jag. Jag minns en gång när jag var mindre och hink och mamma möblerade om mitt rum därför att jag ville det. Men vet ni vad dem fick göra efter några timmar? Jo dem fick möblera tillbaka! Jag kunde inte somna och blev alldeles yr av tanken på att det inte såg likadant ut.
Nu med åren har det ju blivit bättre men jag tvekar fortfarande vid stora förändringar, det liksom virder om sig i magen.

/S